När lägenheten blir en växthus
Du vet känslan. Klockan är halv fem en eftermiddag i juli, du kliver in genom dörren och luften slår emot dig som en varm, fuktig filt. Termometern i vardagsrummet visar 29 grader. Katten ligger utsträckt på hallgolvet, det enda svala stället i hela lägenheten.
Det här är vardag för väldigt många som bor i lägenhet med stora fönster mot söder eller väster. Och det har blivit värre. Moderna hus är tätare och bättre isolerade än någonsin, vilket är fantastiskt i januari men rätt jobbigt i juli. Värmen som letar sig in via fönstren har helt enkelt ingenstans att ta vägen.
Många löser det med en portabel luftkonditionering. Du har säkert sett dem, de där brummande lådorna med en tjock slang som sticker ut genom ett glipande fönster. De fungerar. Typ. Men de drar gärna runt en kilowatt i timmen, låter som en dammsugare på tomgång och kyler ofta sämre än man hoppas, eftersom slangen släpper in nästan lika mycket varm luft som den blåser ut.
Det finns ett smartare sätt. Stoppa värmen innan den kommer in.
Varför utvändigt solskydd slår gardiner varje gång
Här kommer något som förvånar många. Persienner och mörkläggningsgardiner på insidan av fönstret gör ganska lite för temperaturen. Faktum är att när solen redan har passerat glaset har värmen i princip redan kommit in i rummet. Gardinen blir varm, den strålar ut värme, och du har bara flyttat problemet tio centimeter.
Ett utvändigt solskydd fungerar helt annorlunda. Det fångar solstrålningen ute i det fria, där värmen kan vädras bort av vinden. Beroende på väv och färg brukar man räkna med att ett utvändigt skydd stoppar en betydligt större andel av solvärmen än ett invändigt, ofta handlar det om skillnaden mellan att stänga ute en tredjedel och att stänga ute det mesta.
Tänk på det som skillnaden mellan att stå i solen med en paraply över huvudet och att stå i solen med en tröja över ansiktet. Båda ger skugga. Bara det ena gör att du faktiskt slipper svettas.
Markisen som energiinvestering
Det är lätt att se en markis som en ren lyxgrej. Något för villaägare med uteplats och grill. Men räkna lite på det, så ser bilden annorlunda ut.
Den som bor i en solig lägenhet med söderläge kan sänka både temperaturen och elräkningen för kylning genom att installera en markis i Göteborg för balkongen, eftersom solvärmen stängs ute redan innan den når fönstren. Det låter nästan för enkelt. Men så är det.
Säg att din portabla AC går fem timmar om dagen under de varmaste veckorna. Det blir snabbt flera hundra kilowattimmar under en sommar, och med dagens elpriser märks det på räkningen. En markis drar ingen ström alls om den är manuell, och väldigt lite om den är motoriserad. Den gör jobbet tyst, år efter år.
Och det bästa av allt? Balkongen blir plötsligt användbar mitt på dagen. Den där plåtbetäckta balkongräcket som brukar bli så hett att du inte kan luta dig mot det, golvet som bränner under fotsulorna. Under markisen blir det istället en skuggig, luftig plats där du faktiskt vill sitta med morgonkaffet eller en bok på söndagseftermiddagen.
Göteborgsklimatet ställer egna krav
Nu ska vi vara ärliga. Göteborg är inte Málaga. Här kan det vara stekhett klockan två och piskande regn klockan tre. Västerhavsvindarna sveper in över stan och ett tunt, billigt solskydd från lågprisvaruhuset kommer inte att överleva särskilt många höststormar.
Därför spelar kvaliteten roll. En bra markisväv i akryl eller polyester känns tät och lite stadig när du drar handen över den, nästan som ett segel. Den ska tåla fukt utan att mögla och sol utan att blekas till en tråkig gråbeige efter två säsonger. Stativet och armarna behöver vara gjorda för att klara vindbyar, och fästena måste sitta ordentligt i fasaden.
Många väljer i dag en motoriserad markis med vind- och solsensor. Den fäller ut sig själv när solen ligger på och drar in sig när det börjar blåsa. Du behöver alltså inte springa hem från jobbet för att rädda den när ett oväder drar in från Hisingen. Det är en sån där detalj man inte tänker på förrän man har den, och sen undrar man hur man klarade sig utan.
Färgen påverkar också. Ljusa dukar reflekterar mer värme men släpper igenom mer ljus. Mörkare dukar ger en djupare, svalare skugga men kan bli varmare på själva tyget. En mellanton, som sandfärgat eller ljusgrått, är ofta en rimlig kompromiss.
Glöm inte bostadsrättsföreningen
Bor du i bostadsrätt finns det en sak du absolut inte får hoppa över. Prata med styrelsen först.
Fasaden tillhör föreningen, inte dig. De flesta föreningar har regler för hur markiser ska se ut, vilken färg duken ska ha och hur de får monteras. Ibland har föreningen redan ett godkänt standardutförande som alla ska följa, så att huset inte ser ut som ett lapptäcke av randiga, gröna, röda och blå dukar. Det kan kännas byråkratiskt, men det sparar dig massor av huvudvärk.
Hyr du? Då gäller samma sak fast med hyresvärden. Fråga innan du borrar. Ett skriftligt godkännande är guld värt om det blir diskussion när du flyttar.
Ett tips från verkligheten är att gå ihop med grannarna. Om flera lägenheter i samma trappuppgång vill ha markiser samtidigt blir det ofta lättare att få igenom ett beslut i styrelsen, och ibland kan man dessutom få ett bättre pris på montering.
Vinterhalvåret: låt solen jobba för dig
Men vet du vad som är det verkligt smarta med en markis jämfört med solfilm på fönstren? Den går att rulla in.
Solfilm sitter kvar året runt. Den stoppar värmen i juli, visst, men den stoppar också den efterlängtade värmen i februari när en låg vintersol äntligen tittar fram. En markis ger dig valet. På sommaren håller den värmen ute. På vintern rullar du in den och låter solen värma upp lägenheten gratis, vilket i sin tur kan avlasta elementen en aning.
Det här kallas ibland passiv solvärme, och det är precis så folk har tänkt kring hus i århundraden. Djupa takfötter i södra Europa, fönsterluckor i Provence. Ingen av dem behövde en app för att förstå att det är bättre att stoppa solen vid väggen än att kyla bort den efteråt.
Små vanor som förstärker effekten
En markis gör mycket på egen hand. Men kombinerar du den med några enkla vanor blir skillnaden ännu tydligare.
Vädra på natten och tidigt på morgonen, när luften utanför är som svalast. Skapa gärna korsdrag genom att öppna fönster på motsatta sidor av lägenheten. Stäng sedan fönstren när det börjar bli varmare ute än inne, och fäll ut markisen innan solen når fasaden, inte efter. Det är lätt att vänta tills det redan känns varmt, men då har väggar och golv hunnit suga åt sig värme som sedan strålar ut hela kvällen.
Släck onödiga lampor och stäng av apparater som står i standby. Varje gammal halogenlampa och varm laddare bidrar med lite extra värme. Det låter småaktigt. Men i en liten, tät lägenhet adderas det.
Värt pengarna?
Kort svar: ja, för de flesta som bor soligt.
Längre svar: en markis är inte gratis, och en bra motoriserad modell med sensorer kostar en slant. Men den håller i många år om den sköts, den sänker kostnaden för kylning, den gör balkongen till ett extra rum under sommarhalvåret och den gör det helt enkelt skönare att vara hemma. Du sover bättre när sovrummet inte håller 27 grader klockan elva på kvällen. Det är svårt att sätta en prislapp på det.
Så nästa gång du står där i hallen med svetten i pannan och funderar på att köpa ännu en fläkt, stanna upp en sekund. Problemet sitter inte inne i lägenheten. Det sitter på andra sidan glaset. Och det är där lösningen hör hemma också.
